Adventstid

Adventstid kom till mitt ensamma hus, jag sätter i staken ett sparat ljus…..

Äntligen är 1:a advent här! I år är adventstiden extra lång och vi får njuta av en extra vecka innan julafton. Jag har städat och fixat och piffat och städat lite till. I vårt villakvarter gräver man för fiber, vilket betyder att gatorna består av hål, sprickor och en oljig sörja av asfaltgrus, sten och lera. Inte bra om man har en liten hund med korta ben och en mjuk, vit päls och om man vill ha ett rent hallgolv. Gruset dras in av vinterkängorna och sprider sig elakartat i huset och den stackars lilla hunden har svårt att hålla sig ren, trots klippning och daglig dusch.

Pepparkakorna och saffransbullarna är bakade, stjärnorna är upphängda, de flesta julklapparna är inköpta, jullåtslistan på Spotify är uppdaterad och de gamla julfilmerna ligger i en hög och väntar. Jag vet att ni har hört det förut, men jag tycker verkligen, verkligen mycket om advent. Jag bakar om och när jag har tid och lust och gör inte mer än jag orkar. Ibland blir det därför tidigt, ibland sent och ibland inte alls. Jag har ibland fått höra ”du får inte börja för tidigt!” Nejhej. Varför inte? Vem tar skada av att jag bakar lussekatter på Allhelgona? I vår familj brukar vi alltid tända utebelysningen (den ”juliga” alltså – vi har ju även belysning i äppelträden året runt) helgen innan 1:a advent. Det passar oss bra eftersom min man fyller år den 23 november och då är det mysigt med lampor i trädgården. Våra stjärnor och adventsljustakar brukar jag sätta upp på torsdagen efter att jag har städat. Då får jag ibland höra att jag ”fuskar”. Vem är det jag fuskar mot? Vem kan rimligtvis bli förargad eller ta illa vid sig? Jag vill ha huset fint lagom till helgen, jag vill inte hålla på och jobba med lampor och sladdar på söndagen. Sista åren har jag upptäckt att fler och fler sätter upp sina adventsljustakap tidigare och tidigare. Underbart! Härligt! Det är ju i november vi behöver ljusen som allra mest!

Och så det här med semlorna. Idag såg jag en skylt på Danske Kungens Konditori i Knalleland att semlorna äntligen är här! Att det bakas nya färska varje dag av den kunniga personalen. Hur många kommer inte att reta sig på detta? Wienerlängd får man minsann köpa och smaska i sig hela året om, men en SEMLA – ICKE! Tvi vale!!! Varför inte? Egentligen passar ju ingredienserna alldeles utmärkt i jultid. Vetebulle, mandelmassa och grädde. Väldigt juligt enligt mig. Nu ska jag berätta något häpnadsväckande för er. För några år sedan, när August fortfarande var kortare än mig, så åkte vi två till Ölands Skördefest i oktober månad. Och då när vi gick förbi bageriet i Köpingsvik och såg deras reklamskylt blev han sugen på en semla, och jag köpte en semla till honom. Jag gav alltså min älskade son en semla att äta i oktober månad. Det gick jättebra. Och det har fortsatt att gå bra för honom. Han är trevlig, snäll, lång, muskulös och superduktiga på matte. Kanske kan det till och med vara lite bra att äta en semla alldeles för tidigt eller alldeles för sent på året?

Kanske ska jag ta tillfället i akt, när jag ändå är igång med att skriva om folk som gnäller på vad andra gör. Ja, jag gör det trots att det säkert är lite för tidigt enligt vissa. Tro det eller ej, men snart efter nyår är det dags för Melodifestivalen igen. Alla ni som retar sig på att det är flera deltävlingar före finalen. Alla ni som tycker att det var bättre förr när det bara var en tävling. STRUNTA I DELTÄVLINGARNA OCH TITTA ENDAST PÅ FINALEN. Punkt. Förhoppningsvis är de bästa låtarna med i finalen. Själv tycker jag att det är underbart med deltävlingarna och mina favoriter åker ofta ut före finalen, så jag vill titta på allt. Gärna flera gånger. Låt mig få göra det i fred, utan att höra en massa gnäll. Jag gnäller inte på andra program som jag inte vill se. Jag väljer att inte titta på dem.

Nu önskar jag er en härlig helg och en fin adventstid. Så många sparade ljus finns nog inte längre, de flesta av oss köper väl nytt nu för tiden, även om vi har några ljusstumpar kvar i lådorna. Men ljusen vi tänder betyder ju ändå att vi väntar på jultiden och det som hände den där där natten för 2000 år sedan. Något ska ske bortom frostig advent, vi väntar en gåva som Herren sänt. Öppna din tillstängda dörr till ditt ljus, så lyser i mörkret ett litet ljus. Det behövs.